onsdag 8 juli 2009

9 juli


det gör ont i hela kroppen.
det är som att hälla salt i ett öppet sår.
fast dubbelt så värre.
En dag önskar jag att allting blev bra.
Eller iallafall Okej.
bara att sitta här och vänta tills den dagen kommer.
"man får ta dagen som den kommer".
-
Funkar det här?
Funkar det att bo såhär?
jag känner mig så låst..
jag kan inte träffa folk, precis när som helst.
dom kan inte bara ringa och fråga "Tja, hitta på ngt idag?" .
Utan man måste bestämma och planera.
jag tänker inte bli van vid det.
jag har levt på ett helt annat sätt som dom har.
"vi lever i olika världar."
/ Du ser på mig när jag har ångest. Du ser på mig när jag mår skit.\
Nej, det gör du inte.
har du märkt något dom här senaste dagarna?
Nej.
Du märker ingenting, du fattar mer.. men du är som dom andra.
inget speciellt..
jag vill bara härifrån.
-
Som ett glas, krossats i småbitar.
Så trasig inombords är jag.
Känns som folk ignorerar mig.
Varför?
jaja, jag har iallfall gett upp.
Ser inte något ljus i livet längre.
-
(02.48)

5 kommentarer:

  1. jag finns alltid här för dig, oavsett du vill det eller inte.

    SvaraRadera
  2. jag älskar dig, så otroligt mycket..
    stjärnsyster, <3?

    SvaraRadera
  3. Constantly:
    jag finns här för dig med.

    Josefin:
    jag älskar dig också,
    stjärnsyster.

    SvaraRadera
  4. Jag vill inte missbruka orden och säga något som blir fel.
    Jag vill inte säga att jag finns där,
    för hela tiden kanske jag inte gör det.
    Kanske när du behöver mig som mest, kanske jag inte kan finnas till just då.

    Men jag önskar att jag kunde.
    Jag vill, men det går inte alltid.

    Men jag gör så gott jag kan.
    Hope it's enough.

    SvaraRadera
  5. dildo:

    jag vet att du alltid finns där, även om det är svårt för dig med.
    jag vet att jag har dig kvar.

    SvaraRadera